Redan tidigt i kyrkans historia växte en kalender med minneshögtider fram vid sidan av kyrkoåret eller Herrens år. Genom kalendern lyfte kyrkan fram viktiga händelser och personer ur Bibeln och kyrkans liv. Kristna högtider kan alltså uppmärksamma både kyrkliga helger och heliga personer. I Finland grundar sig namnsdagskalendern på den kyrkliga helgonkalendern. Därför ingår också många kristna helgons högtidsdagar i kalendern.
Under historiens gång har helgonkalendern och kyrkoåret fått delvis olika utseende i den västliga och den östliga kyrkan. Den östliga kalendern beaktas av Finlands ortodoxa kyrka. De övriga kyrkorna firar högtider enligt den västliga kalendern. Efter reformationen uppstod flera kyrkor vid sidan av den katolska kyrkan. I Finland representeras dessa av Evangelisk-lutherska kyrkan och de så kallade frikyrkorna som adventister, baptister, metodister och pingstvänner. Frikyrkornas samarbetsorgan heter Frikyrklig Samverkan (www.frikyrkligsamverkan.fi) Ekumeniska Rådet i Finland är ett samarbetsorgan för alla kristna kyrkor i Finland (www.ekumenia.fi).
Katolska kyrkans högtider
I katolska kyrkan delas de liturgiska högtiderna, de som firas i gudstjänsten, in i fyra kategorier: högtidshelger, högtider, minnesdagar och frivilliga märkesdagar. Högtidshelgerna har som regel sin bestämda plats i kyrkoåret. Till dem hör också en vigilia (mässä, nattvardsgudstjänst) som hålls aftonen innan helgdagen. Vissa högtidshelger är påbjudna enligt kanonisk rätt (se förklaring längre ner). Det betyder att alla ska delta.
Vad är kanonisk lag eller kanonisk rätt?Den kanoniska lagen är ett rättssystem som gäller i katolska, ortodoxa och anglikanska kyrkor. Lagen definierar kyrkans principer, relationerna mellan kyrkan och andra institutioner, och kyrkan inre ordning. Den kanoniska rätten är det äldsta ännu i bruk varande juridiska systemen i väst.
I den här kalendern ingår katolska kyrkans minnesdagar och högtider och de 24 viktigaste liturgiska högtiderna.
(Läs mera här!)
Alla söndagar är värda att fira, [http://katolinen.fi/?page_id=302]
Högtidskalendern i de reformatoriska kyrkorna
Efter reformationen plockades de flesta helgondagarna bort ur kalendern hos de västliga kyrkorna. Detta märks både i den lutherska kyrkan och hos frikyrkorna (se förklaring längre ner). Det frälsningshistoriska motivet formar kyrkoåret också i dessa kyrkor, som firanet av jul, påsk och pingst.
En del minnesdagar för viktiga personer i kyrkans historia finns dock kvar i Evangelisk-lutherska kyrkan. I den augsburska bekännelsen uppmanas de troende att offentligt minnas helgonen som ses som goda föredömen för en kristen. Apostlarnas och evangelisternas helgdagar hölls kvar i den kyrkliga kalendern fram till 1772. Den viktigaste helgondagen var St Henriksdagen som länge firades i både katolska och lutherska kyrkorna.
Vad är frikyrkor? Frikyrkorna är självständiga kristna kyrkor som är verksamma i Finland sedan slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Frikyrkorna är inte nationella folkkyrkor som Evangelisk-lutherska kyrkan eller Finlands ortodoxa kyrka. Frikyrkorna grundar sin verksamhet på frivillighet och personligt engagemang. Frikyrkorna bär inte upp kyrkoskatt, utan verksamheten bärs upp av frivilliga gåvor och kollekter. Frikyrkorna har ofta en global profilering med systerkyrkor och samarbetsorgan i Europa och hela världen. Frikyrkorna samarbetar med varandra inom Frikyrklig Samverkan FS (finlandssvenska frikyrkor) och Finska frikyrkorådet, Suomen Vapaakristillinen Neuvosto (finskspråkiga frikyrkor). Frikyrkorna tillhör också Ekumeniska Rådet i Finland. Till frikyrkorna räknas Adventkyrkan, Baptistsamfundet, Frälsningsarmén, Metodistkyrkan, Missionskyrkan (fi. Vapaakirkko), Pingströrelsen.
Frikyrkorna följer i allmänhet det lutherska kyrkoåret.
Det lutherska kyrkoåret
Gudstjänstlivet i lutherska kyrkan och dess församlingar får sin rytm och sitt innehåll från kyrkoåret. Varje söndag och högtid har sina egna bibeltexter och böner.
Lutherska kyrkans kyrkoårskalender bygger på den västliga kyrkans viktigaste högtider, jul, påsk och pingst. Kyrkoåret inleds första söndagen i advent.
De kristna högtiderna ger möjlighet för familj och vänner att fira gudstjänst tillsammans i en större gemenskap, eftersom den kristna kyrkan förenar människor över hela jorden. http://evl.fi/kirkkovuosi
Det ortodoxa kyrkoåret
Kyrkoåret inleds den 1 september i den ortodoxa kyrkan och sträcker sig fram till den 31 augusti. Detta bygger på en tradition ända från det bysantiska riket. Den viktigaste högtiden är Kristi uppståndelsehögtid, påsken, som utgör höjdpunkten på årets gudstjänstfirande.
Kyrkoåret omfattar dessutom tolv stora högtider och några mindre högtider som finns upptagna i denna kalender. I huvudsak grundar sig högtiderna på händelser ur Jesu Kristi liv eller jungfru Marias liv. Ett undantag är Korsets upphöjelse 14 september. Inför högtiderna hålls en förberedande fasta. www.ortodoksi.net/index.php/Kirkkovuosi
Kyrkoåret på kyrkornas egna webbplatser
- Den katolska liturgiska kalendern för Finland finns här (på finska): http://katolinen.fi/?page_id=302
Det kalendarium som används av Katolska kyrkan i Sverige finns här, men notera att t.ex. S:t Henrik firas inte i samma utsträckning som i Finland:
http://www.katolskakyrkan.se/1/1.0.1.0/493/1/
http://www.katolskakyrkan.se/1/1.0.1.0/16/Ordo%202013-2014_WEB.pdf
- Evangelisk-lutherska kyrkans kyrkoårskalender finns här: http://evl.fi/Evkirja.nsf/keSV?OpenPage
- Ortodoxa kyrkans kyrkoårskalender finns här (på finska): ort.fi/kirkkovuosi