Islams fester och högtider följer den muslimska kalendern som baserar sig på månvarvet. Den muslimska kalendern börjar år 622 då profeten Muhammed flyttade från Mecka till Medina (hijra, flytt). Månåret är 10-11 dagar kortare än den kalender som baserar sig på solåret. Därför läggs ett månår till vart 33:e år. I slutet av november 2011 inleddes det muslimska året 1433. Månaderna i den islamska månkalendern står för både månårets (hijr) månader och används inom islam som namn på kalendermånaderna. De är muharram, safar, rabi’ al awwal, rabi’ al thani, jumada al ula, jumada al thani, rajab, shaban, ramadan, shawwal, dhul qi’da och dhul hijja. De arabiska stammarna kom överens om namnen på månaderna på 460-talet, ca 150 år innan Muhammed blev profet. Dygnet inleds enligt islam vid solnedgången och avslutas vid soluppgången. Dygnet inleds alltså med natten, sedan följer dagen.
Inom islam betyder ordet ’iden dag när man samlas. Varje fredag samlas muslimer över hela världen till fredagsbön (salat al-jum’a) i moskéer eller andra samlingsplatser, alltid när det är möjligt. Fredagsbönen hålls mitt på dagen. Bönen föregås av en predikan (khutba) som hålls av imamen som leder bönen.
Årets två viktigaste högtider är ’id al adha (offerdagen) och ’id al fitr(slutet på fastan). Den muslimska kalendern innehåller också många andra fester och högtider.